dashblog logo
Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.
[mc4wp_form id="4288"]

14 Maj 2020 – dag sextio i karantän

Posted on

Sov ut idag. Vill typ gråta för att jag mår så förjävla bra. Tänk va? Att ligga i koma några extra timmar kan ge så mycket lycka?

Är generellt en sådär skitjobbig människa som vaknar tidigt varje dag. Spelar ingen roll hur länge jag varit uppe kvällen innan. Som en äggklocka vaknar jag och känner ofta nej inte redan snälla hjärna låt mig sova längre. Det eller så vaknar jag vid tre-snåret av stressdrömmar eller saker jag glömt eller konversationer jag dread.

Såg en meme (gud i himmelen, here we go again men 50-talisten på FB) som en drama queen som jag själv kan må bra av att påminnas om emellanåt.

  • If you think everyone hates you, you probably need to sleep.
  • If you think you hate everyone, you probably need to eat.

Men inte idag. Låg i sängen till tio. Då ringde min lillasyster Saga på vår systerchatt och var otroligt gullig inne på Ica vid Valhallavägen. Moa satt med sin katt ute i skärgården och skulle sen måla köksväggen. Ni hör ju myset! Att ligga och dra sig till elva och lyssna på två cuties är ett skitbra sätt att vakna på. Omöjligt att ha en dålig dag efter det.

Känner att jag för första gången på ett tag kan känna ett inre lugn. Något som varit extra tydligt i denna oändliga lockdown är ju känsloregistret man så begåvat besitter, men också hur viktigt det är att vara snäll mot sig själv.

Det är väldigt mycket att ta vara på dagen, energin, ledigheten, hemmaheten. Men ofta finns inte den energin, och när den väl finns kanske att ta vara på den inte betyder mer än att man ser på sin film utan att känna sig helt utplånad. Försöker vara väldigt oproduktiv under denna karantän. Inte se det som tiden jag kan, borde, vill skriva min roman jag alltid velat skriva men suttit på för mycket kontor för att hinna. Nej, det här är en tid jag ska uppskatta att se solen lite mer, andas djupare, vila.

Låg och yogade i mitt vardagsrum och precis när jag var klar och fick ligga i corpse pose så kom solen fram på en 30x30cm ruta på golvet som råkade vara exakt där mitt ansikte befann sig och jag kände ba, grejer löser sig. Det här klarar vi ju oss igenom. 

13 Maj 2020 – dag femtionio i karantän

Femtionio dagar vi varit instängda i karantän. 59! Det är länge. Så pass länge att det här livet är det nya normala. Minns ni hur alla stockpilade toapapper och hade fester på Zoom och bakade hela tiden i början? Nu lever vi bara som vi vanligtvis gör, fast inomhus. Världen har krympt och för det mesta känns det inte så mycket. Tills att helt plötsligt minns vi hur det var och går sönder lite för att sen lappa ihop, rycka upp oss, säga inombords att skärp till dig för fan du är vuxen.

Är tacksam för att vara ledig men känner mig låg. Dagarna utan jobb går för fort. Pappa ringer och säger var inte så mycket framför skärmar, men sen är jag ju också instängd på 35kvm och orkar inget annat. Har ingen energi att baka eller springa eller bygga eller vad nu folk gör med tid. Men att scrolla TikTok hela morgonen har knappat fått mig att må bättre heller. Vill njuuuuta. Känner att min ledighet redan rinner ifrån mig. Men hur gör man?

En bra sak med karantänen är alla roliga Instagram-annonser man får, tycker ni inte? Kanske att jag tar mig mer tid att faktiskt kolla men känner spontant att inget av det jag visas är det gamla vanliga! And that’s the story om hur jag blev med CBD-tamponger! Otroligt modernt. De var inte en hit på mitt familjesamtal men jag är verkligen spänd på att prova. Early adopter tyckte dom. De är alltså från Daye och ska stoppa min förjävliga mensvärk. Och allt är ekologiskt osv. Ja, det är ungefär sånt som man blir excited about i dessa tider. Obs tar noll ansvar för om dessa fungerar men ni är ju också vuxna människor som tar eget ansvar så det fattar ni med.

Jag kände att jag behövde ett projekt som bara var mitt så jag har skaffat VPN och kolla nu igenom Skärgårdsdoktorn på SVT Play från början. Wow vad svenskt men är också otroligt imponerad av modet! Både Wilma och dilfen Doktor Steen klär sig skitsnyggt. Så nu ligger jag här i soffan och vill bli brun och ha bleka jeans, knytskor och axelvaddskavajer över stora stickade tröjor. Tur att Ebay finns.

Kolla bara! Skulle kunna ha exakt alla dessa looks.

12 Maj 2020 – dag femtioåtta i karantän

Ikväll låg jag och kollade igenom min kompis Sandys IG takeover på Heja livets Instagram. Vi lärde känna varandra online, genom blogginlägg om allt som är dumt och hade kanske liknande äventyr som nitton år och nyinflyttad i London som blev en värld där man fick göra vad som helst.

Men, Sandy har kommit en bit på väg från det och på sin takeover berättade hon sin livshistoria som maskrosbarn till framgångsrik PR-boss och hur emotionella trauman ofta lever med sig i uttryck man inte märker. Som att flytta ofta och gärna utomlands, säga upp vänskaper och nära relationer för att motgångar lätt ses som bevis på att ens self worth inte existerar. 

Let’s just say att det var en del som hit close to home.

Det senaste halvåret har jag gått igenom en del hemska saker, men det jobbigaste var nog inte det som hände i sig utan allt det rev upp inom mig. Gammalt skräp som aldrig försvunnit. Avslutade precis ännu en 10 veckors terapi digitalt och efter det så ser jag på mig själv och mina känslor på ett nytt sätt, eller försöker i vilket fall. Att läsa Sandys historia kanske påminde mig om det. Det är få saker så befriande och tryggt som att höra att andra gått igenom något liknande och Sandy gör ett förbannat bra jobb med att få en att hitta hoppet i detta virrvarr av mörker och trauman och känslan av att snälla ge mig lite andrum att bara få leva.

En sak hon sa är det här himla 5 saker jag är tacksam för som alla tjatar om. Så nu ska jag prova det. Här är dagens lista:

  • När jag äntligen fick ligga i corpse pose på hemmayogan och just då kom solen tillbaka och la sig direkt i mitt ansikte
  • Hur Moa tycket att jag är världsbra på att skriva och ringer för att säga bara det och att jag verkligen borde skriva en bok
  • Daniels ansiktsuttryck när han blir orolig för hur det ska gå för dom dumma dumma karaktärerna i en romcom
  • När Saga ringer mig från Apoteket och låter så otroligt gullig och vänlig när hon viskandes frågar personalen om råd
  • Att jag precis insett att de säljer honey roasted peanuts på min off license! Att äta dom känns som semester.