dashblog logo
Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.
[mc4wp_form id="4288"]

joel eel for radar radio

 

Tjaaaaaa! Var så chockad över att jag var tvungen att gå till jobbet imorse. Har haft en helg som känts som sommarlov så hade på något sätt förväntat mig att det skulle fortsätta så. Bästa var att jag fick fira midsommar i lördags. Tog massor av foton som jag ska redigera och lägga upp imorn, men nu får ni istället se hur jag såg ut i söndags. Har kommit på att min lugg även gör sig perfekt som en 80-talsfrilla, och det gillar jag ju.

 

 

Jag och den här mannen (Daniel min bf, om någon nu skulle missat det) tog taxi ned till Old Street för att vår vän Joel Eel från Kanada skulle spela live på Radar Radio. Han är musiker och bor hos oss i två veckor och har obviously flera gigs inplanerade mvh stolt vän som swoonar.

 

 

Otroligt fancy kontor hade dom. Musikbranchen är en gåta för mig och har sån respekt över hur folk har möjlighet att skapa musik och göra nya låtar osv för jag förstår noll. Sjukt att jag sökte till musikskola i mellanstadiet. Obs kom uppenbarligen inte in.

 

 

Joel förberedde sitt gear medan jag och Daniel kollade på som bodyguards/managers/barn.

 

 

Det här är Peach som håller i radioshowen Snacktime som Joel spelade på. Hon har den varje söndag och spelar bara massa najs musik från Kanada.

 

 

Joel släppte ett nytt album som heter Very Good Person, precis som hans Koreanska namn. Det är punkigt, industriellt och techno-aktigt, dvs annat än vad jag brukar lyssna på, men wow.

 

 

Så jäkla coolt alltså. Stod i ett hörn och boppade med huvudet som jag antar att man ska göra i musikproducentsammanhang. Live-settet finns att se på Radar Radios facebooksida och lyssna på Joel Eel gör ni här och radioprogrammet Snacktime finns här.

midsommarblomster

Posted on

Glad midsommar! Nä ni. Den här dagen är by far då jag har mest hemlängtan på hela hela året, och har haft sen jag flyttade till London för sex år sedan. Har inte firat midsommar sen dess. Varje år sörjer jag det lika mycket och lovar att boka en biljett hem nästa juni.

Men! I år ska jag ändå fira. En dag för sent, men nonetheless. Min vän Cajsa har stor fest i trädgården och alla ska ta med lax och sill och snaps och blomster. Ska till och med binda en freaking krans och göra en stång! På morgonen ska den andra Kajsa och jag samlas i Hackney Marshes och plocka de få stackars blommor som överlever längs vägkanterna här. Mys!

Vill sen bara lyssna på dålig svensk musik och få gräsfläckar på alla mina kläder. Hoppas att ni får en fin dag idag, gör pinsamma och väldigt svenska saker åt mig!

Och! Fotona är på min syster Saga när hon var 14 år en sommarnatt i Stockholm 2015. Gjorde en tonårig intervju med henne, för tycker vi frågar 14-åringar alldeles för lite om livet. Läs den här.

Tur att man är ung.

Posted on

19de Juni 2017, på vår balkong i Clapton, klockan är 21.15 och det är 29 grader i skuggan 

 

#Heatwave trendar på Twitter och jag får se kollegors bara ben för första gången. I kontorsköket delas det ut gratis isglass och mitt tangentbord är klibbigt resten av dagen. Om vi tror att svenskar är bra på att prata väder så är det ingenting emot britter. Skillnaden är att de aldrig någonsin är nöjda alls. För varmt, för kallt, för soligt, för blåsigt, för molnigt osv. Alla jämrar sig nöjt, bondar i sitt klagande och jag himlar på ögonen från mitt skrivbord.

Vi har kommit in i en ny fas, England och jag. Nu är vi ett gift par där allt jag tyckte var charmigt i början nu är något jag stör mig på. Frågan är om det är ett sånt förhållande som en ska kämpa sig igenom det svåra, eller ge upp och inse att det faktiskt kanske inte var menat att vara vi. Men så har vi ju helger som i helgen med öppna barer, floder i gömda i skogen och livet precis utanför dörren. Där allt är så som det var i början och jag minns att vi är jättekära egentligen. Visst?

När jag lånar Daniels cykel och cyklar över Tower Bridge till jobbet är en sån stund. Där allt känns stort och spännande, där jag bor i ett världsmetropol som känns som mitt. När jag har tre olika män som catcallar mig under resten av min commute är inte en sån stund.

Mitt bankonto har mycket lägre siffror än vad jag lovade mig själv den här månaden, så jag äter knäckebröd till middag. Medan läser jag igenom mitt bokmanus som jag nästan skrev klart för ett år sedan. Det finns några saker som är bra, men det mesta håller inte. Jag noterar ned stycken jag gillar, kapitel jag kan behålla och lägger google-docs-kommentarer på allt som måste skrivas om. Sen raderar jag resten.

Skrivkramp är lite som livsångest. Det finns en anledning att den finns och det har inget att göra med att du inte kan skriva, det handlar om att du skrivit in dig i ett hörn. Att historien inte håller, att karaktärer inte får plats eller inte beter sig som du trott. Att du kanske inte ens gillar den punkten du tagit berättelsen.

Precis som i livet får en ommöblera, och det är vad jag gör. Jag stryker någons jobb, lägger till en ny karaktär, och flyttar historien dit den borde vara. Istället låter jag detaljer få hela kapitel, vardagskvällar spela huvudrollen. Vissa personer säger jag hejdå till helt.

Gud vad mycket som händer när en är 20-någonting. Tur att man är ung.

min helg med högsommar i hackney

 

Jahapp, så var det högsommar i London. Det är aldrig någon som är beredd och det känns som att vinna på lotto varenda gång. Trettio grader suckade himlen ut för oss hela helgen och jag sög musten ur den! Min balkongdörr var stängd noll sekunder. Mina armar var nakna 100% av tiden.

 

 

När jag låg i parken och väntade på Olivia och Alicia så ringde min syster Moa mig när hon var och hälsade på vår farmor. Alltsååååååå, hon är världens coolaste person. Farmor bodde väldigt mycket hos oss under vår uppväxt efter att min farfar gått bort och när mina föräldrar flyttade till Indien åt hon och jag middag minst tre gånger i veckan och blev verkligen bästisar.

Det finns få jag ser upp till så mycket. Hon slutar aldrig tycka livet är spännande och skrattar hela tiden. Inte många som bott i åtta länder, träffar en ny man när en är 70 år, tycker att ålderdomshemmet är toppen för att alla serverar en hela tiden och det finns stiliga karlar i personalen att flirta med. Jag hoppas för allt i hela världen att jag får vara som henne när jag blir äldre. Ska aldrig sluta ha kul. <3

 

 

Annars har jag chillat i mina kvarter. Legat och skållat på min bakgård med en halvdålig gratistidning i knät. Så värt att göra något som är noll produktivt eller utvecklande, utan bara läsa halvintressanta artiklar som en inte kommer minnas.

Jag bor nära Chatsworth Road som är fylld av små fik och restauranger, lite second hand-affärer och så en marknad på söndagar. Nu har de jamaikanska restaurangägarna börjat ställa ut bord och stolar på gatorna. Inte för kunderna utan så att de kan sitta där med sina stammisar och spela schack och snacka skit mellan kunder. Behöver och vill typ aldrig lämna mitt kvarter.

 

 

På Spar, som är min matbutik och så otroligt dyr att det inte är klokt, lyckades jag fynda en solig bukett för £1! Förmodligen det billigaste i hela butiken. Sen ska ni veta, hände det absolut sjukaste någonsin…

 

 

Jag fick hänga i bikini!!!!!

 

 

För Seb och Elsie tog med mig till en himla gömd flod inbäddad som i en djungel här i Hackney. Det enda vattnet i London som är rent nog att bada i för det går genom ett filtreringssystem precis innan. Huuuur himla magisk plats?! 15min från mitt hus. Så jag fick äntligen bada!Tillsammans med typ elva hundar drev vi runt i strömmarna och chillade precis som att det kommer vara sommar föralltid. Waaahhhh! Det är ju ingenting unikt för er i Sverige men jag kan lova att bristen på badplatser i London är något som Svenskarna här sörjer kollektivt.

 

 

Uppe på strandhällen hade vi picknick med termoskaffe, jordgubbar, chips, hummus, mango. TODO! Jag kissade till och med ute i naturen. Det blir nog inte mer sommar än så?

 

 

Hemma igen så har jag suttit i princip naken, men i solglasögon, pga 30 grader och aldrig mörkt längre. Var tvungen att ta en paus och duscha kallt. Jag har alltså tagit upp mitt skrivande i helgen. Den här boken jag vill skriva har ju legat på is det sista halvåret, så nu har jag lovat mig själv att skriva 500 ord varje dag. Dåliga eller bra ord spelar ingen roll. Bara det blir 500. Känns kul och prestigelöst, vilket jag nog behöver för att inte köra fast.

I bakgrunden har jag sjungit med till Orup och annat blågult. Får av någon anledning alltid jättemycket hemlängtan till Sverige när det blir såhär varmt och somrigt. Med Daniel borta har jag därför spelat igenom alla mina svenska spellistor med Carola, Maggio, Wreswijk och annat halvguilty men nostalgiskt.

Nu är min hud halvbränd och jag är helt slut (skriver det här på söndag kväll). Hoppas att din helg var somrig också och att det är så här varmt ända till Oktober.

ace hotel rooftop

Posted on

Ace Hotel in Shoreditch, London

 

Londons gator glöder i hettan. Trettio grader solsken ligger svidande på varje blek britthud. Jag går hem halv elva på natten i t-shirt och bara ben. Vinden kryper förbi, men även den är varm. Trottoarer och trappsteg spiller ut lediga människor, sommarskor och svala drickor. Gatorna är ett myller av låtar som tävlar med dubbeldäckare och konversationer nu när ingenting stängs in bakom fönster eller dörrar längre.

Den enda tillflykten är uppåt så någon knappar in våra namn på en RSVP på mobilen. Sandaler som går tre kvarter bort och in i en hiss upp till sjunde våningen på hotellet. Till och med knappen är sval mot mitt finger. När dörrarna öppnas speglas solen i skyskraporna där alla bankmän sitter instängda och gör gudvetvad. Det är ett sånt ställe där de tar service charge för drinkarna. Till och med den här fula staden ser vacker ut här uppe och jag tar turistbilder på mig själv och blir jättenöjd för det är lagom ironiskt.

På en annan bar sitter jag mellan två brunbrända armar som klibbar mot mina när vi pratar. När någon ska röka klättrar vi ur det vidöppna fönstret på baren istället för att gå runt. Avgaser och sommartemperaturer och kroppsvärme tränger in överallt.  Himlen är inte mörk än så vi blir förvånade när barer stänger.

do a girl a favour

Waddap lördag! Tänk va, att den här dagen får komma så ofta som den gör. Min är fullspäckade med brunch, ett möte, en födelsedagsfest, men det är ju också vad jag gillar med lördagar. Vila ska jag däremot göra imorgon.

 

Det är en sak jag vill ta upp! Ett nytt påfund vid namn Stora influencerpriset sveper över internetSverige. What the F is that, you might ask? Jo, Influencers of Sweden, dvs typ facket för bloggare, youtubers osv har ett nytt himla pris! Känns som att det alltid är samma brudar med de största bloggarna som vinner, så tänkte det vore så najs om en underdog som jag själv hade kunnat komma in på ett bananskal och stöka ned listan lite. För det är faktiskt så att ni är några tusen här inne nu (<333) och power to the people! Om ni gillar den här platsen och vill nominera mig i varenda eller någon kategori:

Nominera mig här! <3

 

Hade tänkt skapa ett jippo där jag typ läser upp exakt alla namn på alla som nominerat mig eller läser något för övrigt cute och inappropriate, tar med mig min basilikaplanta upp på scen eller något. Om ni behöver lite inspo kommer det här…

 

 

Några inlägg som blivit poppis på min blogg senaste året:

» Mitt samarbete med Smile Makers om att onanera som kvinna, och att prata om onani som tjej.

» Mitt samarbete med Desenio. Om att äntligen våra bo in sig efter så många år i ovisshet. Fick så mycket mejl från er om det här med att flytta långt ifrån eller hela tiden.

» Min krönika om utbrändhet. Fick flera tusen länkningar över det här. Så himla sjukt. Känns som att det är läskigt aktuell för så många just nu.

 

 

Eller så nominerar ni någon annan ni gillar. Nu ska jag bläddra i ett magasin på min balkong. Det är nästan 30grader här. Då sjutton saknar jag närheten till havet eller sjön som alltid finns i Sverige! Puss

när allt blir blä, ett projekt & så kanske en träff?

Posted on

 

t-shirt  – deus

sandaler – birkenstock (adlink)

kimono – H&M (similar here, adlink)

solglasögon – bambina (similar here – adlink)

 

Först skrev jag ett jätteargt inlägg – deletade. Sen skrev jag en berättelse om min commute till jobbet – deletade. Alltså, det är bara en sån vecka när allt känns så jäkla dumt. Pratade med Frida en timme igår på telefonen. Hon satt under en bro i New York-trafiken och jag på mitt golv med håret i en handuk.

Vi pratade om det här med att skriva och hur jag på senaste tiden på riktigt undrar om jag ens kan det ens lite grann. Har gått in i en period där allt som kommer ut bara känns helt fruktansvärt. Hur kan jag tro att jag ens kan skriva alls? Och minst sagt fucking jobba med det?

Hon sa att det är så det är att vara en skrivande person. Att en bara måste skriva sig ur det. Så nu gör jag det. Skriver alltså. Det är väll som när en köper en dyr penna och den visar sig bli så ful på pappret, en måste bara använda upp den först. Please bear with me.

Något fint som växer fram är i vilket fall hon och jag. Frida alltså. :’) Vi pysslar ju på en grej. Håll i er, snaaaart ska jag berätta mer.

Och! Några här inne föreslog att jag borde anordna en träff för alla som hänger här inne och befinner sig i London. Alltså, det lät som en så läskig och bra idé. Samlas i en park, dricka öl, spela kubb? I dunno. Måste planera. Men om ni skulle vara på så kanske jag borde dra ihop? Nu ska jag äta fler gratiskakor på mitt kontor och skriva bort min rädsla. I love you all.

 

working from home

Posted on

 

Vaknade utan en man i min säng och utan att behöva gå till jobbet. Det är torsdag vilket betyder att jag jobbar hemifrån numera! Det tar i princip en timme för mig att ta mig till jobbet, plus nästan en timme att göra mig i ordning, klä på mig, duscha etc. De två timmarna spenderades istället i sängen med att bläddra i Nuda Paper. Min absolut favvodel är Dancing Queen som obviously ingen annan än min stjärna Frida skrivit. Ahhh, hennes ord är fan magi.

 

 

Hade ju flera möten med mina chefer efter min krönika om stress, och några månader senare så blev det beviljat. Känner mig som en ny människa, en tillfreds livscoach, någon som skriver horoskop som yrke, en spiritell guru. Allt är så zen. 100% att jag glorifierar detta upplägg än så länge haha.

Chillar alltså runt och behöver inte prata med någon alls på hela dagen om jag inte vill. På mig har jag såklart min nya favoritskjorta från Y.A.S. (adlink). För en långis som mig (175cm) så blir de flesta skjortor som en himla magtröja, så jag älskar att jag äntligen hittat en skärgårdsmjuk, sommarblå grej som går PERFEKT långt ned. Den är lika zen som mina arbetsdagar hemifrån och jag tänker uppleva sommaren med den. Och på rea nu OBS OBS!

 

 

Resten av dagen spenderar jag här på min balkong med att äta granatäpple ur mina skålar från Marrocko och dricka kaffe i en french press. Jobbmässigt pysslar jag nu med att designa layouten till nya investor certificates som vi ska skicka ut och att producera lite inlägg till vår Instagram som lanserar nästa vecka.

t-shirt evenings on the balcony

Posted on

 

Välkommen hem till mig och Daniel vid Chatsworth Road i nordöstra London en somrig tisdagkväll vid åttasnåret!

 

 

Igårkväll gjorde jag något jag längtat efter hela himla vintern. Daniel och jag lagade middag och bar upp allt (vi bor på våningen över vårt kök och vardagsrum som vi delar med våra flatmates) en våning till vår balkong.

 

 

Där hade vi öppnat båda dörrarna på vid gavel, dukat upp melonsallad, öppnat vin och satt på hiphop i högtalarna.

 

 

Jag visade memes på min mobil som jag hittat under dagen och Daniel visade mig låtar han fiskat upp. Vi firade Daniels sista dag på sitt frilansgig (han jobbar som copywriter och kreatör och har varit på appen och byrån Dojo till och från de sista halvåret) innan han tar flyget ned till franska rivieran där hans pappas sida är från.

 

 

Sjukt att vi bott i det här huset i över ett år nu. Känner mig som mina föräldrar men alltså, tiden går läskigt fort nu. Jag som är van att flytta minst var sjätte månad här i London är väldigt stolt över att vi får en andra sommar inom samma väggar. Det tar ju ett tag innan en hittar de bästa vinklarna i olika årstider, eller ens lär sig längta till vissa stunder.

 

 

<3

 

 

Planerar att upprepa detta varje kväll och morgon ända in i oktober och alla som vill är bjudna. Vore så kul att dricka öl med några av er på min balkong haha. Får kanske köra en livestream-förfest ihop? För det är sommar och allt är möjligt!

sommarmåndag

Posted on

 

Sommarmåndag. Äntligen är det noll tvekan om att sommaren är här med all dess förvirring. Solen utanför fick allt att kännas så tidigt i helgen. Vid nio hade jag fortfarande inte ätit middag, eller ens handlat, för utanför såg det ut som om klockan var max fem. Balkongdörrar och fönster har stått öppna så länge att de svällt och inte går att stänga ordentligt längre. Till och med husen växer ur vintern.

Min helg var festlig och lugn. Försöker att gå ut lite mindre. Har insett att jag mår bättre av det. Var på en inflyttningsfest i lördags men annars höll jag mig i vårt hus, solade på vår bakgård, köpte blommor, drack iskaffe på balkongen, lagade mat och städade. Mitt hår är ljusare, min hud är mörkare, mina andetag lite lugnare.

Den här veckan känns bra. Det är jättemycket på jobbet men det går så himla bra för mig där, så det känns kul. Förra veckan höll jag en workshop för hela kontoret och presenterade tre planer för omstrukturering och strategi. Har förstått att det råder stooooor förvirring i vad jag faktiskt jobbar med, men lovar att förklara ordentligt i videon! 1000 tack till alla er som ställt frågor. Ni hittar på så mycket smart och kul. Ska spela in fler frågor i veckan, så feel free att lägga till om du kommer på något mer.

Annars åker Daniel till sin familj på rivieran (han är halvfransk) i en vecka så jag ska vara 100% zen och kolla på all halvdålig svensk TV som ni tipsade om. <3 

 

En bra låt att börja veckan med: 

Girl Like You – Tori y Moi