yoga on a kenyan island

Jag är ju på den Kenyanska ön Lamu med min familj som bor här i Kenya. Det är en mest magiska plats jag varit på med tomma, vita stränder, åsnor istället för bilar, snidade träportar och moskéer i de flesta hörn som sjunger ut bönrop flera gånger om dagen. Alla som bor här är så vänliga och verkar så tillfreds. Trots att vi varit här en massa gånger under våra år i Kenya irrar vi bort oss i labyrinten som är byn Shela. Gångarna är trånga och svala för stenhusen sväljer värmen. Marken är vit sand.

De flesta morgnarna vaknar jag av soluppgången, vilket skämt va. Ser den rosa himlen genom mitt myggnät och ligger bara och stirrar, andas. Över mig surrar en fläkt på högvarv och ändå har jag svettpärlor längs hela huden. Idag låg jag och läste någon timme för att sen gå med min mamma till en yogastudio.

Jag har yogat till och från sen 2003 kanske. Min mamma är nämligen utbildad yogalärare. Min familj drog till Indien i sex månader 2010 för att hon skulle utbilda sig till det på ett ashram mitt i inlandet. Och nu yogar vi ihop i ett arabiskt tempel på en Kenyansk ö.

Det är så varmt och fuktigt att jag till och med svettas om underarmarna och smalbenen. Alltså, det rinner. Men torkar lika snabbt så huden krasar av sälta. När vi är klara går vi tillbaka till stället vi bor på och då är frukosten klar. Hade inte haft något emot att fortsätta mitt liv så direkt…

Imorn är sista dagen innan vi flyger tillbaka till Nairobi.